Säljes: Akademisk frihet och oberoende

Blogginlägg ungocharg.wordpress.com 11.05.2008

Regeringsprogrammet fastslår att de finländska universitetens rättsliga ställning skall revideras. Sagt och gjort, en ny universitetslag är på väg i ångande fart, och skall träda i kraft från och med 1.1.2009. Målen för reformen är både högskolornas administration och deras ekonomi, d.v.s. hur högskolorna styrs och med vilka pengar. Radikala förändringar är att vänta.

Tidigare har universiteten varit statliga räkenskapsverk. De anställda vid universiteten har haft staten som arbetsgivare och staten har även i hög grad ansvarat för finansieringen av universitetens verksamhet. Staten har betalat för att oberoende undervisning och forskning finns och bedrivs i Finland. Genom reformen vill den borgerliga regeringen helt omforma basen för hur universiteten finansieras och styrs.

Det som regeringen är ute efter är att öka högskolornas autonomi, att i högre grad ge dem fria händer att organisera sin ekonomi och finansiering. Visst har många högskolor redan tidigare bullat upp sin ekonomi genom sponsorer och investeringar utifrån. Men genom universitetsreformen gör man en klar principiell omvändning. Trots att alla högskolor även i fortsättningen skall få statsunderstöd kommer de till skillnad från tidigare att stå utanför statens budgetekonomi. De skall med andra ord nu skaffa just så mycket extern finansiering som de vill och kan, och enligt reformförslaget kan de med fördel även bedriva avgiftsbelagd verksamhet.

Reformen innebär även att man välkomnar utomstående parter i högskolornas styrelser. För att grunda en högskola enligt stiftelsemodellen skall man först skapa en stiftelseförmögenhet, en pengapott. De finansiärer som bidrar till att skapa denna förmögenhet har sedan automatiskt rätt till representation i styrelsen. Med andra ord kan resursstarka aktörer köpa sig en plats i styrelsen för en högskola. = En dörr på vid gavel för företag.

I själva verket innebär denna reform att de finländska högskolorna själva skall börja fungera som företag. Tidigare värderas dessa institutioners oberoende ställning och ansvar i fråga om undervisning och forskning högt. Så icke längre, when money talks. Då staten skyfflar över finansieringsansvaret på universiteten måste dessa självklart kunna erbjuda något för de pengar de behöver. Och näringslivet har inget intresse av att stöda den akademiska friheten eller det akademiska oberoendet, de vill bara ha valuta för sina pengar. Valuta som betyder skräddarsydda utbildningar för företagsbehov, beställda forskningsprojekt (och ytterligare svårigheter att få finansiering för projekt som inte är till direkt nytta för affärsverksamhet) samt att olika ämnen och utbildningar spelas ut mot varandra. För ämnen som inte har ”businessvärde” blir det svårare att bibehålla kvaliteten på undervisningen, och risken för att det uppstår nivåskillnader mellan olika högskolor är stor. De skolor som utbildar folk till färdiga yrken enligt arbetsmarknadsefterfrågan har inga problem med finanserna, medan små ämnen får det kärvt.

Finns det ett egenvärde i att bibehålla högskoleutbildningens oberoende ställning och en bred bas av olika ämnen? Har universiteten en annan roll än att enbart tillfredsställa arbetsmarknadens behov (och dessutom så snabbt som möjligt)? Definitivt, ett värde som regeringen tydligen inte förstår att värna om. Och genom reformen går man och ruckar på en av de grundläggande förutsättningarna för ett vårt samhälle. Kunskap är makt, och den makten placerar man nu rakt i företagschefernas händer.